Anita Göransson professor i genus, ekonomisk förändring och organisation vid Linköpings universitet har varit utredare i utredningen Kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället. Utredningen har nu i januri lämnat sitt betänkande Kön, makt och statistik. Denna promemoria med dess mycket intressanta innehåll ligger nu bokstavligen i knät på regeringen att hantera. Det ska bli spännande att se hur jämställdhetsministern och regeringen i övrigt kommer att agera - och till och med - OM man kommer att agera.
Har precis varit och lyssnat på Anita Göransson och den bild som framkommer av vad hon kunnat visa genom sin forskning, bland annat att jämställdheten är störst inom politiken på toppen, dvs i riksdagen, varannan damernas har här slagit igenom stort. Men på lokal och regionala nivå är det betydligt mindre jämställt, här är det män som är ordföranden och kvinnor ledamöter. Partier åt vänster är mer jämställda än borgerliga. Sämst jämställda i denna kategori är kristdemokraterna som nästa bara representeras av män, kvinnorna ser där ut att nästan bara utgör enstaka inslag.
Inom idrottsrörelsen finns en kvinna på toppen, men i övrigt styr männen. Kvinnorna återfinns mer i föräldraorganisationer och männen i invandrarorganisationer. Jämställdheten större i storstäder än sämre ute i landet.
Näringslivet placerar sig långt ner i jämställdhetstoppens bottenskikt, de befinner sig i sin egen maktelit där männen dominerar i princip totalt. Det är också här som topp-positionerna är utrustade med hemmafruar. Tillsättningen av positioner mer inom nätverk och kontakter.
Lika illa , men kanske mer förvånande var de fakta som presenterades gällde hur det förhåller sig inom media, där ojämställdheten ser ut att ha brett ut sig, där tillexempel chefredatörer på regional nivå utgörs till 99 procent av män. Detta är om något alarmerande då media innehar en allt större makt idag, media är till stor del dom som väcker debatt och oposition. Med en så stor mansdominanas innebär det att det är männen som bestämmer vilka nyheter som skall återges och det är männen som presenterar dom. Här skulle vara intressant med mer forskning, exempelvis över vilka effekter detta har - kanske något för publicistklubben att fundera över ?
Återstår frågan vad kan man göra åt saken ? Ja, sprida kunskap om hur det faktiska läget är, att denna kunskap i sin tur leder till insikt och att denna insikt resulterar i en förändring, dvs en självsanering . Där denne kedja inte funkar återstår metoden att kvotera - det är ofrånkomligt.
Och naturligtvis skapa debatt och sätt press med krav på utveckling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar