74 miljoner i överskott som inte kom förskola, skola och äldreomsorgs till del

Bokslutet för 2010 för Österåkers kommun debatterades i Österåkers kommunfullmäktige i går måndagen den 11 april. Så här ser vi socialdemokrater på året som gått, och det här sa jag som vår inledning, därefter gav vi kommentarer vid i stort sett varje nämndområde.

Ann-Christine Furustrand, oppositionsråd (s) i Österåker:

" 2010 var ett år som lämnar efter sig ett resultat på 122 miljoner kronor, 74 miljoner högre än budget. En större del av detta överskott hade istället kommit väl till användning i förskola, skola, och omsorg om äldre.Österåker lämnar ett överskott som till största del beror på att skatteintäkterna har ökat med 34,6 miljoner, statsbidrag ökat med 71,4 miljoner kronor, varav 38,2 miljoner kronor är tillfälligt statligt konjunkturstöd, och så har kostnaderna minskat för kostnadsutjämningen med 24,3 miljoner kronor.

En stor del av det statsbidrag som Österåker fick av staten var med motivet att förhindra neddragningar av sysselsättningen. Statsbidraget skulle som det står i en promemoria från Finansdepartementet bidra till att förhindra neddragningar av sysselsättningen, och värna välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller. Österåker utnyttjade inte dessa resurser, de lades istället på hög. I stället minskade ni i alliansen antalet årsarbetare på mellan 66 – 70 personer.

Vi socialdemokrater är oroade över att antalet årsarbetande även detta år minskat– hade statsbidraget nyttjas som det var tänkt, hade detta inte behövt ske. Att fortsätta med att dra ner på antalet tjänster är ohållbart. Ska alla de ny fina visionerna som bästa Skärgårdskommun och bästa skolkommun i länet ska ha en chans att infrias då krävs det att vi har tillräckligt antal utbildad personal. Vi står tillexempel inför en ny skollag, med krav på bland annat utbildade, licensierade lärare något som kommer att kräva mer resurser.

Lån har amorterats av, och det är i och för sig bra. Men trots att det funnits pengar, så har samtidigt verksamheterna inom skola, vård och omsorg haft en budget som de haft svårt att klara.

Vad vi fått pengarna och vilka mål som uppfyllts eller inte uppfyllts, säger revisorerna är svårt att se och efterlyser bland annat styrtal som mäter relationen mellan kostnader och prestationer. Det här måste Österåker bli bättre på. Lite senare idag finns en motion som (s) lagt genom Marie Ende om utbildning av förtroendevalda. En god början kunde vara att bifalla motionen, för också vi politiker behöver sannolikt bättra på kunskapen om mål och målstyrning.

Det är en hel del som nu måste bli bättre för att klara de högt uppsatta målen. Resurser måste tydligare kopplas till satsningar som lyfter Österåker.

Låt de övertaliga vara kvar. Höj personaltätheten och kvalitén

Var nytänkande – inför förskola på obekväm arbetstid, sk nattis.

Förse våra skolor med bra material som tex böcker, datorer

Inrätta personalpooler inom både förskola/skola och vården.

Skapa heltidstjänster. Som ett exempel kan jag konstatera att på Solskiftet 2010 utfördes 57 procent av den arbetade tiden av timanställda. Det går att ändra på och det skulle betyda mycket. Vi måste se till att erbjuda de gamla och sjuka inte bara personal som hinner ge dem mat och en dusch ibland, utan som också har mer tid med social tillvaro, samt att få komma ut en stund.

En fråga som berör och retat upp väldigt många kommuninnevånare handlar om att kommunstyrelsens f. d ordförande på eget bevåg bestämt om att inhandla en oljemålning på sig själv, och sedan också själv attesterat fakturan . I tidningen Skärgården har jag läst att Ingela Gardner Sundström sagt att när hon tänkt efter själv så har hon kommit på att hon borde gjort annorlunda. Det håller jag med om, det borde aldrig skett över huvud taget.

Om man vill skapa ett galleri av förtroendevalda så skall ett sådant förslag läggas fram öppet och i en demokratisk process.

Som politiker så måste vi öppet redovisa våra fattade beslut. Då vinner vi förhoppningsvis respekt och förtroende hos våra kommuninnevånare."I Budgeten för 2010 sägs att nettokostnadsandelen skall vara högst 98 procent av skatt och bidrag som ett utgiftstak. Men så blev det inte, utan verksamheternas nettokostnader i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till endast 90 procent. Det visar återigen att pengar har samlats på hög, istället för att komma verksamheterna till del.