Städar arbetsrummet och inser hur mycket bättre det vore om vi såg varandra som individer

Mitt arbetsrum i Riksdagen på socialdemokraternas kansli är just nu fyllt av olika högar med papper och med böcker. Har haft förmånen att fått arbete med frågor som berör bland annat jämställdhet, så rummet är fyllt av underlag, fakta och arbetsmaterial i ämnet. Jag städar mitt arbetsrum, och skall snart lämna det, och någon annan flytta in. Har precis fått tjänstledigt för att gå in i en ny roll och en ny period i mitt liv som oppositionsråd i Österåker från och med årsskiftet. Som alltid när man städar så är det alltid något som ögat fastar för.Blir sittande med en  DN-artikel om hur könsroller bromsar jämställdheten, och för den delen människors egna personliga utveckling förstås. Väldigt bra skriven artikel. Den handlar om hur vi fortfarande fostrar flickor och pojkar till olika. Där vi förväntas upprätthålla en traditionell kvinno- och mansroll i våra relationer.Klart att det blir krockar, inte så konstigt. Våra könsroller är verkligen djupt rotade liksom uppfattningen att deras existens är grundförutsättningen för attraktionen mellan könen. Nu vet forskningen bättre visar artikeln jag har i min hand.  Fortsätter att läsa om en del exempel på hur tokigt det är att vi människor låser in oss själva i dessa könsroller istället för att betrakta varandra som människor, som individer, ler och får en känsla av hur intressant mitt jobb de senaste fyra åren har varit. Men allting har en ende och en början och nu är jag på väg in i framtiden helt klart. Måste bara städa först.....