tisdag 27 maj 2008

Orättvis lön pågrund av kön ditt eget bekymmer?

www.fotoakuten.se

Var på ett intressant seminarium i går som fackorganisationen Unionen höll i. Det handlade om att lönekartläggningar lönar sig och att kön inte ska avgöra lön. Samma dag släppte också Unionen en rapport som just visar på detta faktum.Rapporten visar att löneskillnaderna består mellan könen och att männen tjänar i genomsnitt 2 000 kronor mer per månad än kvinnor.

I panelen fanns både förespråkare som motståndare till lönekartläggningar. En av debattörerna från arbetsgivarsidan var mycket tydlig motståndare mot all form av lönekartläggning, och beskrev det närmast som byråkratiska tilltag från JÄMO, och som inte hade något värde utan bara var till besvär för arbetsgivaren. Debattören drev uppfattningen om att oskäliga löneskillnader visserligen inte skulle accepteras, faktiskt tas bort helt, men att det var individens, dvs den anställde som bar ansvaret. Så det var bara för den som känner sig misskrediterad att ta upp det med chefen. Om detta skulle misslyckas så uppmanades alla tjejer att byta arbetsgivare! Och så kan den orättvise arbetsgivare fortsätta att trycka ner kvinnors löner, enkelt sätt att bli av med besvärliga anställda, tänkte jag och kände hur pulsen steg väsentligt.

Att dessa argument på något vis skulle bidra till att minska orättvisa löneskillnader som beror på kön har jag svårt att se. Dessa löneskillnader beror på den samhällsstruktur vi har och
strukturella problem har aldrig kunnat lösas på individnivå, utan måste löses genom att ändra på de underliggande strukturerna. Så antog de fackliga organisationerna klasskampen för över hundra år sedan och så måste ojämställdheten tacklas idag.

Jag tycker att det är att förminska problemet, rent av negligera det, när man säger att det är tjejernas eget bekymmer att deras löner är lägre än killarnas. Då har man både gett upp och saknar sannolikt insikt om hur problemet uppkommit, kanske till och med ointresserad av hur det blivit så, vilket i så fall skulle förklara motståndet mot lönekartläggningar.

Varför kan man inte se fördelarna med lönekartläggning ?Unionen med sin rapport visar att det lönar sig ,att de företag som genomför sådana kartläggningar hittar orättvisa löneskillnader och kan därmed se till att rätta till dem. I panelen vid seminariet i går framkom en åsikt om att det sannolikt i framtiden skulle bli konkurrens om den välutbildade arbetskraften och att det då var en konkurrensfördel att vara en bra arbetsgivare. Det låter ju intressant, men varför då inte använda lönekartläggningar som ett mycket konkret sätt att marknadsföra sig som en bra arbetsgivare ? Nej så konstruktivt kunde man inte se på saken!

Det är ibland mycket fint och enkelt att prat om vikten av rättvisa löner mellan könen, men uppenbarligen är inte alla är villiga att göra något åt det. En annan slutsats som jag under seminariet drog är att vi har en lång väg att gå innan näringslivet generellt blir barnvänligt och med det föräldravänligt - en kommentar som påminde mig om detta faktum var följande:
" - sätter man hemmet före jobbet så får det konsekvenser".Med den inställningen bidrar man knappast till utvecklingen av ett mer jämställt samhälle! Arbetsgivares inställning måste förändras, bli mer modern, ligga mer i tiden och inte låta som dåtidens patroner.

Gladare blev jag av att lyssna till Ulla-Maria Jonsson från Unionen och Hans-Olof Nilsson, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet som med väl underbyggda argument gång på gång redogjorde för vikten av lönekartläggningar och ett mer jämställt samhälle.

Allt sammantaget när det gäller orättvisa villkor och förhållanden mellan kvinnor och män handlar förstås om värderingar och det var intressant att lyssna till när dessa värderingar bröts mot varandra - och därför blev det en bra debatt ett bra seminarium.

Kampen går helt klart vidare!

Inga kommentarer: