Papporna måste ges bättre chans och våga ta den!

Läste just ett jättebra inlägg på en av Aftonbladets bloggar , se länken, http://blogg.aftonbladet.se/korvasson. En pappa som berättar om det självklara i att
kunna ta lika del av ett barn uppväxt. Himla bra skrivit. Jag tror att sam'ället, dvs vi alla,
måste ge papporna en bättre chans att vara just en av två viktiga föräldrar för ett barn.
Därför tror jag att utvecklingen nmåste gå åt en delad föräldraförsäkring - för barnens skull och för att både mammor och pappor skall kunna få en nära relation till sina barn.

Avskaffa moderaternas krångliga VAB-intyg!

Avskaffa det krångliga VAB-intyget, säger nu Veronica Palm (s) vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott. Bra det tycker jag för VAB-intyget verkar vara inte bara krångligt för alla småbarnsföräldrar, det har också gett försäkringskassan en ytterligare stor administrativ börda. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har beräknat att Vab-intyget kostar samhället kosta 41 miljoner kronor årligen. Dessutom så har förskolelärarna fått en olycklig roll somkontrollanter vilket i sig är skäl för att avskaffa förslaget.

Barnen ska delta på lika villkor

Foto: www.fotoakuten.se

Utflykten skall alla elever kunna åka med på !

Att ta ut en avgift av barnen, eller rättare sagt deras föräldrar när klassen bestämt sig för att åka någon stans extra kan vara ett rent elände för de barn vars föräldrar inte har råd. Jag tycker inte att vi skall utsätta barnen för detta, utan skolan skall vara avgiftsfri och det klassen vill göra skall tas ur skolans budget. Skolan skall inte peka ut barn utifrån om deras föräldrar har god ekonomi eller inte. I skolan skall barn vara där på egen kraft och på lika villkor.

Läs mer på dagens Aftonblad, eller på Rädda Barnens hemsida

Vägra förhärliga 50-talets hemmafruar

www.fotoakuten.se

Underbar krönika i dagens SvD av Karin Thunberg som heter " Jag vägrar förhärliga 50-talets hemmafruar" , läs den! Ibland när man läser en krönika som så exakt stämmer in med vad man själv tycker och tänker blir man så himla glad, rent av lycklig. Och jag blev lycklig av att läsa denna krönika.

För visst är det så att regeringens vårdnadsbidrag främst är ämnat till de kvinnor som redan bestämt sig för att vara hemma. Ingen vettig människa kan välja bort sin månadslön för att istället leva på ett vårdnadsbidrag på 3000, så nog är det så. Och därför har också väldigt få visat sig vara intresserade av detta vårdnadsbidrag och tur är väl det eftersom kostnaden för bidraget skall tas från kommunernas kassa, dvs från något annat, typ förskolan - och dra in något i förskolan verkar väl ändå vara bra dumt.

Likaså att vårdnadsbidraget skulle ge föräldrar möjlighet att vara med barnen är rena nyset eftersom föräldrar kan ta ut bidraget bara de lovar att inte nyttja förskolan så kan de anställa vem som helst för att ta hand om ungarna. Detta visar så tydligt vad det handlar om - det är ett enkelt och tydligt hemmafrubidrag. All annan beskrivning är rent nonsens!

Orättvis lön pågrund av kön ditt eget bekymmer?

www.fotoakuten.se

Var på ett intressant seminarium i går som fackorganisationen Unionen höll i. Det handlade om att lönekartläggningar lönar sig och att kön inte ska avgöra lön. Samma dag släppte också Unionen en rapport som just visar på detta faktum.Rapporten visar att löneskillnaderna består mellan könen och att männen tjänar i genomsnitt 2 000 kronor mer per månad än kvinnor.

I panelen fanns både förespråkare som motståndare till lönekartläggningar. En av debattörerna från arbetsgivarsidan var mycket tydlig motståndare mot all form av lönekartläggning, och beskrev det närmast som byråkratiska tilltag från JÄMO, och som inte hade något värde utan bara var till besvär för arbetsgivaren. Debattören drev uppfattningen om att oskäliga löneskillnader visserligen inte skulle accepteras, faktiskt tas bort helt, men att det var individens, dvs den anställde som bar ansvaret. Så det var bara för den som känner sig misskrediterad att ta upp det med chefen. Om detta skulle misslyckas så uppmanades alla tjejer att byta arbetsgivare! Och så kan den orättvise arbetsgivare fortsätta att trycka ner kvinnors löner, enkelt sätt att bli av med besvärliga anställda, tänkte jag och kände hur pulsen steg väsentligt.

Att dessa argument på något vis skulle bidra till att minska orättvisa löneskillnader som beror på kön har jag svårt att se. Dessa löneskillnader beror på den samhällsstruktur vi har och
strukturella problem har aldrig kunnat lösas på individnivå, utan måste löses genom att ändra på de underliggande strukturerna. Så antog de fackliga organisationerna klasskampen för över hundra år sedan och så måste ojämställdheten tacklas idag.

Jag tycker att det är att förminska problemet, rent av negligera det, när man säger att det är tjejernas eget bekymmer att deras löner är lägre än killarnas. Då har man både gett upp och saknar sannolikt insikt om hur problemet uppkommit, kanske till och med ointresserad av hur det blivit så, vilket i så fall skulle förklara motståndet mot lönekartläggningar.

Varför kan man inte se fördelarna med lönekartläggning ?Unionen med sin rapport visar att det lönar sig ,att de företag som genomför sådana kartläggningar hittar orättvisa löneskillnader och kan därmed se till att rätta till dem. I panelen vid seminariet i går framkom en åsikt om att det sannolikt i framtiden skulle bli konkurrens om den välutbildade arbetskraften och att det då var en konkurrensfördel att vara en bra arbetsgivare. Det låter ju intressant, men varför då inte använda lönekartläggningar som ett mycket konkret sätt att marknadsföra sig som en bra arbetsgivare ? Nej så konstruktivt kunde man inte se på saken!

Det är ibland mycket fint och enkelt att prat om vikten av rättvisa löner mellan könen, men uppenbarligen är inte alla är villiga att göra något åt det. En annan slutsats som jag under seminariet drog är att vi har en lång väg att gå innan näringslivet generellt blir barnvänligt och med det föräldravänligt - en kommentar som påminde mig om detta faktum var följande:
" - sätter man hemmet före jobbet så får det konsekvenser".Med den inställningen bidrar man knappast till utvecklingen av ett mer jämställt samhälle! Arbetsgivares inställning måste förändras, bli mer modern, ligga mer i tiden och inte låta som dåtidens patroner.

Gladare blev jag av att lyssna till Ulla-Maria Jonsson från Unionen och Hans-Olof Nilsson, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet som med väl underbyggda argument gång på gång redogjorde för vikten av lönekartläggningar och ett mer jämställt samhälle.

Allt sammantaget när det gäller orättvisa villkor och förhållanden mellan kvinnor och män handlar förstås om värderingar och det var intressant att lyssna till när dessa värderingar bröts mot varandra - och därför blev det en bra debatt ett bra seminarium.

Kampen går helt klart vidare!

Nytt förslag ger förskolan rätta att välja barn!

Foto: www.fotoakuten.se

Nu skall de riktigt små barnen börja sorteras i Österåker.

Det gör mig förbannad!

I tisdags beslöt moderaterna i förskolenämnden i Österåker att lämna fritt fram för att göra avsteg från kön till förskolan, det vill säga att de privata förskolorna likväl som de kommunala får välja barn till sin verksamhet ur kön. Ja ni läste rätt ! Och detta är anmärkningsvärt på många sätt. Kommunen har infört en produktionsnämnd och därmed s k kundvalsystem i någon slags valfrihetsiver. Grundtanken med det har jag fram tills nu utgått ifrån varit att kommunmedborgaren "kunden" skall ges frihet att välja utövare av viss service. Beslutet i tisdags i förskolenämnden vänder upp och ner på detta eftersom det innebär att utföraren, dvs den som driver en förskola nu skall vara den som väljer vilket barn den vill ha ur kön. Detta låter absurt i mina öron och jag har förstått att företrädare för de kommunala förskolorna har reagerat och menar att några avsteg från kön pga av barnets ålder, kön eller annat inte bör tillåtas eftersom det inte främjar gruppsammansättningen och att pedagogens uppdrag är att anpassa verksamheten efter varje barngrupp. De privata förskolorna tycks ha resonerat precis tvärtom, att det är en förutsättning att bedriva en bra verksamhet om de också kan välja barn.

Helt otroligt, nu har alltså sorteringen av de små barnen börjat riktigt på allvar. Detta är moderat politik i praktiken när den får verka fullt ut !

Hur många barn med exempelvis muslimsk eller annan etniskt, kulturell bakgrund kommer att väljas in i dessa förskolor ? Eller barn med funktionshinder eller med föräldrar som är arbetslösa eller annorlunda i största allmänhet. När man nu öppnar upp för förskolorna att får välja barn till sin verksamhet, då är man naiv om man inte inser att det är just det man kommer att göra.

Det här är alldeles nytt och jag kommer att blogga mer om detta när jag vet mer.

Inget barnbidrag och risk att förlora jobbet regeringens resultat denna vecka

www.fotoakuten.se

Så var det fredag igen. Under veckan som gått har regeringens vice statsminister Maud Olofsson tänkt högt om hur hon vill ändra barnbidraget, dvs att se till att många inte kommer att få del av det, och att barn delas in i de som får bidraget, dvs fattiga och de som inte får det. Inget bra alls tycker i alla fall jag. Sedan så har dom lagt nya förslag på hur tumskruvarna skall dras åt för dem som råkar bli sjuk och regeringen går till och med så långt att man är beredd att ta bort tryggheten för människor som har jobb, att kunna förlora det, om man blir sjuk. Det är inte bara taskigt , omodernt och orättvist, utan avviker helt från den s k jobblinjen som regeringen en gång sagt sig vilja värna. Visst är det ändå fascinerande hur regeringen lägger fram än det ena, än det andra förslaget som direkt mer eller mindre djävlas med svenska folket. Vem är längre förvånad om folk blir förbannade - javisst ja, det är klart - regeringen.

Trevlig helg!

Nej till fattigbarnsbidrag!

www.fotoakuten.se

Barnbidraget ges till alla barn i Sverige oavsett familjebakgrund, så har principen och det bärande argumentet sett ut för barnbidraget, ett annat har varit att familjer med högre inkomst i större utsträckningen i annat fall skulle ifrågasätta att betala skatt om de inte får tillbaka tex barnbidraget. Av nyheterna i dag att döma så funderar uppenbarligen Maud Olofsson och centern att ändra på detta och låta inkomstpröva barnbidraget. Det skulle i så fall innebära att man knäckerprincipen om ett allmänt barnbidrag till varje barn och istället formar barnbidraget mer att bli ett fattigbarnsbidrag. Detta tål att fundera över vad det kan få för effekter.

Å ena sidan så är det lätt att förstå att de som tjänar mångmiljonbelopp inte har samma behov av sitt barnbidrag, å andra sidan så kan man fundera över om det är önskvärt med en sådan kraftfull markering från samhällets sida vilka barn i Sverige som är fattiga och vilka barn som är rika. Vilka inlåsningseffekter kan detta få för tex kvinnor, när de skall börja jobba och ser att de mister barnbidraget - det låter inte som att regeringen s k jobblinje riktar sig lika till båda kön. Eller är det ett tecken på att man övergivit jobblinjen helt?

Att göra om barnbidraget riskerar att bli liksom vårdnadsbidraget beslut som leder till att kvinnor får svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden, vilket i sin tur leder till att jämställdheten mellan män och kvinnor inte utvecklas utan tvärtom går bakåt.

Undrar vad jämställdhetsministern har att säga om Maud Olofssons förslag ? Har hittills inte sett någon kommentar. Det som vore önskvärt vore en sammahållen familjepolitik som stödjer en utveckling mot ett mer jämställt samhälle, det är något som saknas helt nu.

211 år innan föräldrar delar lika

TCOs pappaindex 2007 sätter fingret på någon väldigt viktigt tycker jag, och det handlar om barnets rätt till båda sina föräldrar, och att ett gemensamt barn är ett gemensamt ansvar.

Det som nu TCO med sin rapport visar är att papporna visserligen ökar sitt uttag av föräldraledighet för nionde året i rad, men att ökningstakten har minskat betydligt och verkar nu plana ut. Med årets ökningstakt kommer det att ta 211 år innan föräldrarna delar lika.

Trots att trenden pekar mot att fler män tar mer pappaledigt är fördelningen mellan kvinnor och män fortfarande mycket ojämn. Och utvecklingen går inte bara mycket långsamt – nu verkar den stanna av.

TCOs ordförande Sture Nord uttalade sig med anledningen av rapporten och förklarade varför han såg detta som viktigt att ändra på

– En jämnare fördelning av föräldraledigheten är avgörande för ökad jämställdhet i arbetslivet. Eftersom män inte tar ut sin andel av föräldraförsäkringen missgynnas kvinnor vid rekrytering, lönesättning och utvecklingsmöjligheter på jobbet. Nästan 60 procent av männen tar inte ut någon egen föräldraledighet alls under barnets första år. Det är sorgligt att så många män tycks vara beredda att göra om äldre generationers misstag: att prioritera ner ansvaret som förälder, säger TCOs ordförande Sture Nordh.

Han har helt rätt. Det här är något som samhället måste ta tag i, för barnens skull, för kvinnornas skull men också för pappornas skull. Sverige och det svenska samhället måste bli mer barnvänligt.

Kd pekar folk på näsan

Foto: www.fotoakuten.se

- Det är naturligt att man träffar en tjej och gifter sig och så får man barn som man vill ta hand om, sa Michael Ottosson, kristdemokrat när Österåkers kommunfullmäktige hade
allmänpolitisk debatt nu i veckan, närmare bestämt i måndags den 3 mars.

Ett minst sagt snävt perspektiv på dagens familjebildning tycker jag. För om det bara finns ett sätt att leva som är naturligt innebär det att för kristdemokraterna är det onaturligt att leva tillsammans som sambos, att barn växa upp med en förälder, eller flera föräldrar, eller föräldrar av samma kön, eller föräldrar som separerat.

Ännu snävare syn på dagens familjebildning blir kristdemokraternas perspektiv om man dessutom betänker att Michael Ottosson (kd) i sitt resonemang utgår ifrån att det bara är föräldrar av samma kön och som dessutom är gifta som vill ta hand om sina barn.

Tänk ändå så många kärleksfulla föräldrar som verkligen månar om sina barn som kristdemokraterna väljer, eller inte har förmågan att se!

Krav på minskade barngrupper i förskolan

foto: www.fotoakuten.se

I Österåker, där jag sitter med i kommunfullmäktige tog vi (s)fajten 24 september, om att minska barngrupperna i förskolan. Med en moderatstyrd majoritet så förlorade vi. Men mest av allt förlorade barnen.

Jag lägger här ut mitt anförande.

Ann-Christine Furustrand (s)

- Att hushålla med kommunens ekonomi, skattebetalarnas pengar är en viktig uppgift. Men det är bara hälften av det politiska uppdraget. Den andra halvan, är minst lika viktigt , att erbjuda en kvalitativt bra service till medborgarna.

-Det handlar alltså inte bara om att ha ekonomin i balans, utan vi måste se till att bidra till att också barnen är i balans.

-Förskolan, tid kallat dagis, är en fantastisk verksamhet för de små barnen. Det är självklart att föräldrarna skall kunna lämna sina barn i förskolan i trygg förvissning om att barnen har det bra.

-Så upplever inte alla föräldrar att situationen är idag. Vi socialdemokrater delar den oron. Vi är bekymrade över att kommunen förskolor inte ges de redskap den behöver för att klara uppgiften på ett så bra sätt som den skulle kunna göra. Ansvaret för det – är ett politiskt ansvar. Det vill säga de politiker som styr i vår kommun har inte satsat tillräckligt på förskolans kvalité – resultatet har blivit allt mindre pedagogisk verksamhet till mer av barnpassning. Det handlar om politisk ambitionsnivå, kvalitet i förskolan och den politiska viljan att genomföra den.

-Vi ser att det är alldeles för stora barngrupper i förskolan. I vissa skolområden är hälften av barnen i förskolan under tre år. Det betyder att vi har stor andel av ett och två-åringar i grupperna i förskolan. Att andelen små barn är så stora kräver enligt vår uppfattning ännu mycket mer av personalen.

-Varje barn måste få bli sett, och lyssnat till. När det gäller riktigt små barn så måste vuxna se och tolka vad barnen menar när inte barnen kan uttrycka det med ord. Det gäller för personalen att finnas där, förstå vad barnen behöver. Personalen har den kunskapen, men det behöver ges möjlighet att möta barnens behov. Detta anges tydligt i läroplanen i förskolan. Men om man inte ens hinner lyssna på barnen. Alla vet vi ju vad en ett, och tvåring är, att ha två barnbarn hemma, eller att vara föräldrar, det är fullt upp för två personer. Samtidigt anses det okej att samma barn skall gå i grupper i upp till 27 barn per grupp ( De som kom efter havsörnen).

-Skolverket rekommendationer innebär 15 barn för syskongrupper, 12 barn i småbarnsgrupperna. De bygger sina rekommendationer på den forskning som finns, de hittar inte på bara för att det är roligt. Varför skall inte vi i Österåker lyssna på det?

-Jag vill understryka att kompetens i förskolan finns hos personal, men det är kompetensslöseri att inte personalen ges möjlighet att jobba professionellt, nu handlar det i bästa fall om ren barnpassning. För oss socialdemokrater är inte detta okej.

-Det borde inte råda någon oenighet om att börja skrida till verket och minska barngrupperna.
Diskussionen borde handla om HUR vi gör det, inte OM vi skall göra det. Eller hur !

-Vi måste göra något åt detta. Vi tror inte för ett ögonblick att barngrupperna minskar automatiskt. Utan det krävs politiska beslut som stöd för en sådan utveckling och det är vi socialdemokrater beredda att göra.

-Därför yrkar vi återigen att förslaget om riktlinjer ska revideras enligt följande. Punkt 1 Allmänt. Kvalitetskrav: Förskola får ej ha barngrupper med fler än 18 barn år 2008, 17 barn 2009 och 16 barn år 2010. Det ska finnas minst 3.0 årsanställda per barngrupp från och med 2008.
Punkt 5. Erbjudande av plats. Syskonförtur ger rätt till placering i samma verksamhet i vilket syskonet är placerat.

Kärleksfulla föräldrar viktigast

Foto: www.fotoakuten.se

Spotta inte på kärnfamiljen skriver kulturskribenten Bitte Assarmo i dagens SvD och påstår att
all statistik tyder på att kärnfamiljen är en mycket trygg miljö att växa upp i. Hon menar att istället för att predika död åt familjen borde dagens feminister predika trygghet för barnen oavsett familjeform. Tyvärr är inte alltid kärnfamiljen en trygg miljö att växa upp i och det har också Assarmo svårt att belägga. Men däremot håller jag med om att kärnfamiljen liksom alla andra familjekonstellationer är lika bra, så länge barnet har kärleksfulla föräldrar och mogna vuxna i sin närhet, för det tror jag är det viktigaste, sedan hur familjen är konstruerad kanske inte är lika viktigt. I ett annat inlägg i SvD hötter Yvonne Andersson (kd) med fingret när åtta moderater ifrågasätter familjepolitiken - det är trist att kristdemokraterna inte vill eller kan se att familjebildningen i modern tid faktiskt kan se olika ut! Att detta partis snäva syn skall influera maktens korridorer borde vara skäl nog att inte stödja regeringen Reinfeldt i nästa val !

Konservativt och bakåtsträvande

Föga förvånande, men synd ändå. Är min kommentar av att alliansen idag vände sig ifrån Mona Sahlins utsträckta hand när det gäller familjepolitiken. Synd för att jag ser att den stolta svenska familjepolitiken med föräldraförsäkring i världsklass och bra förskola nu riskeras helt och hållet för en helt ny modell av stöd.

När andra länder vill genomföra det vi åstadkommit i Sverige , går alliansen åt motsatt håll. Undrar vad andra länder tänker - vi i Sverige måste ha blivit tokiga som skrotar ett bra system.

Förlorarna på alliansens familjepolitik med vårdnadsbidrag är barnen, det är jämställdheten, det är kvaliten i förskolan. Vårdnasbidraget är dessutom ytterligare ett stöd i raden av andra redan genomförda, som enbart gynnar redan välbärjade familjer och det sementerar traditionella kärnfamiljen. Konservativt så det förslår.

Barnens rätt till båda sina föräldrar och delat ansvar

http://www.fotoakuten.se

Vårdnadsbidraget borde skrotas innan det införs och föräldraförsäkringen byggas ut.

Mona Sahlins. Tomas Eneroths och Marie Granlunds inlägg i debatten på SvD,Brännpunkt i dag är därför intressant och i rätt riktning!

Mer tid med barnen, och möjlighet att försörja sig och familjen både på kort och lång sikt. Är det inte så stödet från samhällets sida borde se ut till alla småbarnsföräldrar? Då menar jag till alla kombinationer av familjebildningar, ensamstående, parföräldrar osv.

Samhällets stöd tycker jag ska stödja barnets rätt till båda sina föräldrar. Det vill säga vara utformat så att båda föräldrarna skall kunna nyttja det oavsett sitt kön. Det borde vara självklart att föräldrar delar på ansvaret om barnen, och att barnen har rätt till båda sina föräldrar, samhällsstödet borde utgår ifrån detta.

Införande av ett vårdnadsbidrag är direkt kontraproduktivt. Dels för att de länder som prövat vårdnadsbidrag , bla Norge, erfarit att barnen ser mindre av sina fäder när de infört kontantstöd som vårdnadsbidraget är. Det har inneburit att mammorna i hög grad varit dem som gått ned i arbetstid, eller stannat hemma. Då vi vet att bortavaro från arbetsmarknaden innebär svårigheter att komma ut i yrkeslivet påverkar detta kvinnans möjlighet till sin framtida försörjning, något som lever med henne livet ut även som pensionär, och även om hon bryter upp från förhållandet med barnens far. Detta är inte rimligt!